Varje dag får vi nya bevis på att läs- och skrivkunnigheten inte är så utbredd som vi trott eller önskat. Ibland får det oss att häpna, ibland rysa och ibland förskräckas. Och ibland skratta. Det blir fel. Frågan är vad som är värst då: löjets skimmer eller svårigheten att förstå vad som menas.
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. En text som bara innehåller klyschor och slitna fraser väcker inget intresse. En text med många fel får ingen respekt. Och en text full av grodor blir bara något att skratta åt.
Det kan bli fel på så många sätt. Ofta sker det helt i onödan. De flesta ordbehandlingsprogram har stöd för rättstavning och grammatik. Det finns ordböcker och lexikon i mängder både online och i bokhyllorna. Därför behöver ingen någonsin skriva t ex:
”Han var falmskärmshoppare i Vietnamn.”
”Vi satte upp anslaget med häststift.”
”Jag blev kallad på interjuv.”
”Hon hade armen i jipps.”
Det finns en handfull grupper på Facebook mot särskrivning. Där finns mycket roligt att hämta, i synnerhet skyltar med oavsiktlig humor. När Vallagrillen en sommar började sälja mjukglass kom den här skylten upp: NU HAR VI MJUK GLASS. VALLA GRILLEN.
Men hur roligt det än är blir det här egentligen en verbal lyteskomik. Det är faktiskt människors okunnighet vi skrattar åt. Och det är inte snällt. Det är ungefär som att skratta åt någon som är halt, tjock eller blind.
Varför förekommer särskrivning? Enkelt. Det är på grund av inflytande från engelskan.
För det mesta skrivs sammansatta begrepp som två ord på engelska. Och det har några av oss tagit efter. Fast vi ska komma ihåg att engelsktalande har det inte lätt, de heller: ibland ska det vara särskrivet, ibland hopskrivet och ibland med bindestreck.
Det finns sätt att undvika särskrivning. För det första: bry dig. Tänk att det spelar roll om det blir rätt eller inte. För det andra: Läs genom det du skrivit, gärna högt. Låt dessutom någon annan läsa det. Då kan du slippa att bli betraktad som en FULL STÄNDIG KLÅPARE.
Språklådan ska återkomma till särskrivningar och andra intressanta företeelser, som exempelvis syftningsfel, substantivsjuka och mumbo-jumbo. Stay tuned.
Text: Rolf Stridh, copywriter.
Någon kanske undrar varför en reklambyrå har en språklåda på sin webbplats. Svaret är rätt enkelt. Vi jobbar med språket varje dag och måste därför reflektera över det. Kommersiell text utgör en stor andel av vad folk läser till vardags. Därför har vi som producerar texten ett ansvar. Alla som jobbar med språk måste värna om det. Det gäller inte bara språkvetare på universiteten, journalister och redaktörer, författare och lektörer. Det gäller oss också. Inte minst.