Det är lättare att skriva DNA än deoxiribonukleinsyra. Förkortningar kan vara behändigt. Men nyttan med akronymer är inte obegränsad. Hur god och nyttig är bokstavssoppan egentligen?
En akronym är en initialförkortning som betecknar ett längre namn, företeelse eller begrepp som fungerar som ett ord. Ett vanligt exempel är Saab, som från början är en förkortning av Svenska AeroplanAktieBolaget, men som nu används som vilket namn eller substantiv som helst. Ett annat typexempel är laser (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation). Eller UNESCO, STIM och NASA. Eller de tre tråkiga AIDS, DAMP och DOS.
Det finns delade uppfattningar om vad som räknas som akronymer. Det finns den renläriga linjen som menar att en akronym ska kunna uttalas som om det vore ett riktigt ord. GAIS och ÖIS är i så fall akronymer, men inte IFK. Då är IKEA en akronym men inte SKF. Andra tycker att alla initialförkortningar ska gälla som akronymer. Egentligen kan det vara sak samma. Det är inte det som är Den Springande Punkten. DSP är istället ÖAA, om vilket jag har NVO.
– Pappa. Vad kommer efter USA?
– USB, tror jag.
1. Två stora presidenter i USA: de heter ofta FDR och JFK.
2. Kan man vara HBT och ändå en SOB och MCP?
3. Den här bilen har ABS, ESP, SIPS och RSC, och därtill testad med SPCT. (ESP här är Elektroniskt StabilitetsProgram. Alltså inte ExtraSensorisk Perception. Tyvärr kanske, för det hade varit en nyttig feature.)
4. Det gäller att inte blanda ihop WWW med WFP eller WTF.
5. Eller blanda ihop LAPD och CAPD.Det ena är polisen i Los Angeles. Det andra är en form av dialysbehandling.
6. I amerikanska deckare skiljer snutarna på DOA och DOB. DOA är dead on arrival och DOB är helt enkelt date of birth. Men det får man räkna ut själv, för det finns ju ingen snut i boken som förklarar det för läsaren.
7. Om man ska skicka ett mejl till Daniel och Victoria eller två (eller flera) andra kungligheter, så skriver man inte ”Hej på er”. Man skriver D.D.K.K.H.H. Det är jättefånigt. Men så går det till i en monarki.
8. Och vet ni vad en TLA är? Det är en Three-Letter Acronym. Vad är det för en ond människa som hittar på sådana saker?
9. Det är inte entydigt vad en akronym står för. Ta till exempel DDI. Det kan betyda snart sagt vad som helst. Hos www.abbreviationfinder.org ges 54 olika betydelser för DDI. Det är därför den har kvalificerat sig till listan över ”populära förkortningar”.
10. Om ni inte får nog av det här kan jag rekommendera BIBLIA – Ben’s Incredible Big List of Initialisms and Acronyms.
Akronymer är både en räddning och ett gissel.
Akronymer är både en räddning och ett gissel. Hur så en räddning? Jo, det är platsbesparande. Det kan bli tjatigt att alltid skriva ut hela räckan bokstäver. Och då använder man akronymen för att det känns svårt att ta sig runt problemet. Det kan också vara en räddning för den late eller tanklöse som hur som helst skiter i läsaren.
Men hur kan det vara ett gissel? Jo, av två skäl. Det ena handlar om förståelse. Man vet inte alltid vad förkortningen betyder, hur man läser ut den eller vad innebörden är. Läsaren kan till och med känna sig exkluderad och uppfatta det som arrogant.
Det andra skälet är att det stör läsrytmen, det hindrar läsflytet. Plötsligt dyker det upp en samling versaler som blir bromsklossar i läsningen. Det blir svårläst och krävande och fult.
Och med ordet fult sätter språklådan punkt för denna gång. Apropå det, kan FUL vara en akronym för Fondation Universitaire Luxembourgeoise men även för den lediga avskedsfrasen f––k you later.
1. Låt bli. Kan du inte låta bli, gör det ändå.
2. Kan du ändå inte låta bli: förklara akronymen. Låt ingen gissa.
Text: Rolf Stridh, copywriter.
Någon kanske undrar varför en reklambyrå har en språklåda på sin webbplats. Svaret är rätt enkelt. Vi jobbar med språket varje dag och måste därför reflektera över det. Kommersiell text utgör en stor andel av vad folk läser till vardags. Därför har vi som producerar texten ett ansvar. Alla som jobbar med språk måste värna om det. Det gäller inte bara språkvetare på universiteten, journalister och redaktörer, författare och lektörer. Det gäller oss också. Inte minst.