Loading...

Prata politik på Facebook

Nu är det hög tid för partierna att lägga i en högre växel. Medlemsantalet i partierna minskar och användningen av sociala medier ökar, men är partierna någon annanstans? I vårt senaste blogginlägg delar vår tidigare PR-praktikant Emelie Hagbranth med sig av ny intressant fakta som hon och uppsatspartnern Mikael Hermansson kommit fram till. Huvudfrågan är hur Facebookinläggen används för att skapa en tvåvägskommunikation med befolkningen.
 

Almedalsveckan har dragit igång vilket innebär tätt mellan olika politiska budskap i våra sociala medier. För torgtal och dörrknackningar i all ära. Men 50 hängivna väljare, viftande med plakat kan knappast mätas med flera tusen på Facebook.

Via Facebook har vi en chans att komma nära och ställa frågor till partierna – alla tider på dygnet. Men kan vi förvänta oss ett svar?

Över de senaste åren har vår digitala vardag exploderat och detta för med sig krav på förändrade kommunikationsstrategier för organisationer, däribland partierna. Facebook har på så sätt blivit en ny arena och möjlighet för partierna att skapa samtal med den svenska befolkningen. Men kan jag förvänta mig ett svar om jag skriver en kommentar i anslutning till en bild eller ett nytt klipp något parti publicerat? Om vi tittar tillbaka på undersökningar som genomförts tidigare är det få som visar att partierna lyckas med att följa upp samtalen på Facebook.

I våras genomförde jag och min kurskamrat Mikael Hermansson en undersökning vid Göteborg universitet där vi studerade hur partierna använder sig av sociala medier för att nå ut till väljarna. I inläggen som partierna publicerade mellan åren 2012–2016 visades en tydlig förändring i hur partierna kommunicerar på Facebook. 

Antalet kommentarer och delningar av politiska inlägg har ökat markant sen 2012. Likaså svaren som partierna ger, men inte i närheten av de ökade kommentarerna.

Bland annat har partierna i större utsträckning blivit bättre på att bjuda in folk till samtal, men är inte lika bra på att faktiskt bygga vidare på samtalen som inleds. I praktiken innebär detta att partierna ställer fler och fler frågor, uppmanar att kommentera inlägget och nämner olika grupper i samhället i större utsträckning. Men som du säkert hade gissat har antalet kommentarer och delningar också ökat sen 2012. Likaså svaren partierna ger, men inte i närheten av de ökade kommentarerna.

För att en tvåvägskommunikation faktiskt ska kunna äga rum krävs att partierna växlar upp och följer upp samtalen som inleds. Hänger inte partierna med och misslyckas med att möta befolkningen där de befinner sig, kan både valdeltagande och demokratin påverkas. Ett högt valdeltagande är viktigt för demokratin och att Riksdagen ska representera hela den svenska befolkningen. Men är det så att vi trots allt ser en tendens till förändrat beteende? Kanske kan vi inför valet 2018 och Almedalsveckan, förvänta oss mer av partierna när det gäller att samtala med oss väljare på sociala medier. Det återstår att se.

Är det så enkelt att partierna i likhet med andra organisationer och företag underskattar vilket engagemang och vilka resurser som krävs för att hålla en dialog igång? Eller blev det ett för stort steg att gå från envägskommunikation till dialog? Och vilka strategier har partierna för att bemöta troll, hat och hot på Facebook? Ta del av hela undersökningen på jmg.gu.se.  

Text: Emelie Hagbranth.