Du kan alltid räkna med Språklådan

Att hantera tal och siffror i 1 text kan vara 1 utmaning. Det ser så dumt ut när det blir fel. Ett par handfasta råd och tips kan därför vara på sin plats. Det är som med björnar: man ska inte väcka det åtlöje som sover. 

– You really are one stupid son of a bitch.

– How can you say that?

– I counted. 

Ja, så kan man göra på engelska. Att använda ordet one för att ge eftertryck. Fast det är ju egentligen en siffra. Så det kan bli fyndigt och roligt. (Den här ordväxlingen är hämtad från Thomas Pynchon, en av de mest begåvade – och snåriga – författarna i USA idag.)

Samlade dumheter

Nu är det också vanligt att göra tvärtom, att ersätta ord med siffror. 4 ever. Business 2 Business. The dog 8 my homework. Det såg väl käckt ut ett tag men kan upplevas som tröttsamt. Ännu mer krystad är den här sortens missriktad kreativitet: 3vlig. Medelm8. 7k i huvudet. 4 av en raket. Eller som Pontius Pilatus: att 2 sina händer. Varken fyndigt eller roligt.

Och här är en annan dumhet som man stöter på ibland. Om man skriver ”The Beatles hade 4 st medlemmar” då har man gjort två misstag. Det ska vara fyra medlemmar, inte 4. Och varför fyra stycken? Människor räknas alltid i antal. Alla fattar att de inte var fyra liter. Eller fyra kilometer.

Femtioelva skrivs alltid med bokstäver.

Regelverket

Huvudregeln för tal och siffror är att skriva upp till tolv med bokstäver men från 13 och uppåt med siffror. Utom när det gäller matematisk eller teknisk exakthet. Man skriver hellre 2+2 än två plus två. Stora, jämna och runda tal kan vara undantagna. Femtio. Hundra. Tusen. Typ. Trettiosju? Nej. En miljon? Ja. Och femtioelva skrivs alltid med bokstäver.

Och så lite specialare: förutom i matematiska och tekniska sammanhang finns det fler fall då vi gärna använder siffror, för tydlighet och exakthet:

1. Årtal, klockslag och eventuellt datum. Detta skrivs alltså inte klockan kvart över ett den trettonde i åttonde, tjugotjugoett.
2. Gradtal. Inga temperaturer på tjugotre komma sju grader. Inga fyrtiofemgraders vinklar.
3. Prisuppgifter. Här krävs tydlighet. Man vill kunna räkna ihop de pengar man betalar*. Vi har inga bokstäver i miniräknaren.
4. Sidnummer. Varför krångla till det med paginering i bokstäver? Det är så pretto.
5. Ihop med procenttecken. Antingen femtio procent eller 50 %. (Obs att vi har mellanslag mellan siffran och procenttecknet på svenska. Det har de inte på engelska.)
6. Decimaltal. Det får väl räknas som ett matematiskt sammanhang. Och se punkt 2 ovan.
7. Numreringar. Som den här lilla listan.

Tänk på ett tal!

Till sist. Ni vet det där tricket som tankeläsare brukar ha. De säger ”Tänk på ett tal!” och ställer lite frågor och tjafsar hit och dit och spänner sen ögonen i en och säger ”Nu vet jag! Du tänkte på 8!” Men jag är inte så lättläst. Jag tänkte på ”I have a dream”, det berömda talet av Martin Luther King. Tankeläsare va? Jo jag tackar.

Text: Rolf Stridh 

Någon kanske undrar varför en reklambyrå har en språklåda på sin webbplats. Svaret är rätt enkelt. Vi jobbar med språket varje dag och måste därför reflektera över det. Kommersiell text utgör en stor andel av vad folk läser till vardags. Därför har vi som producerar texten ett ansvar. Alla som jobbar med språk måste värna om det. Det gäller inte bara språkvetare på universiteten, journalister och redaktörer, författare och lektörer. Det gäller oss också. Inte minst.

*Även engelskspråkiga människor räknar sina pengar. Men det anmärkningsvärda är att ordet ”money”, grammatiskt sett, är ett uncountable substantiv. Oräknebart. Det finns alltså bara i singular, precis som vatten, mjöl, silver och andra myckenhetsord. Så i strikt grammatisk mening kan man inte räkna pengar i t ex Birmingham, Sydney eller Los Angeles. Fast det gör de ju förstås i alla fall. Go figure!